Min relation till yoga har varit lite till och från. Jag har egentligen aldrig kommit igång med det ordentligt. Jag har gjort några tafatta försök, men det har liksom aldrig blivit till en rutin. Det var inte förrän i somras efter mitt maraton som jag upptäckte youtube och alla dess yoga videon. Efter mitt maraton sprang jag inte på några veckor, och dessutom ville jag stretcha ut kroppen från påfrestningen och bli rörligare. Då gjorde jag några videon från youtube och plötsligt var jag fast.
Problemet med min yoga har tidigare varit att jag försökt för mycket. Jag har gjort för långa program och med för svåra rörelser. Jag har gjort full body yoga på över 90 minuter och orkat koncentrera mig i max 45. Nu hittade jag små korta videon på 15 minuter som fokuserar på en kroppsdel åt gången. Jag har fokuserat på mina problemområden, baksida lår och höft, som oftast är de som är stelast efter löpning.
Veckan innan Tallinn gjorde jag mitt sista program, sen var vi på resa en vecka, förra veckan blev till nada och plötsligt är jag här igen. Fyra veckor sedan sista yogapasset! Det var stelt idag kan jag säga. Samtidigt blev jag påmind om hur mycket jag saknat det och framför allt hur välbehövligt det är. Även om det är jobbigt när jag ligger där på mattan och skakar av ansträngning för att det är så stelt, så känner jag samtidigt hur gott det gör. Jag känner hur knutarna släpper, hur axlarna sänks, hur andningen blir lugnare och hur jag kan gå just liiite djupare i positionerna för varje andetag.