Det är kanske lite att ta i, men det känns som om jag har hittat min favorit. Vad talar jag om? Mitt favoritpass inom yogan, dag 9 av Adrienes True serie. Hon är annars också en favorit för mig och dagens pass var det bästa jag gjort. Passet hette open och det var precis vad jag behövde efter gårdagens långpass löpning. Det kändes på de rätta ställena och hjälpte mig mot min stelhet. Jag brukar bli stel efter långpass, men det här hjälpte.

Jag har oftast gjort serier som yoga for runners, yoga for happy hips eller liknande. Det här var nästan ännu bättre och jag tror att det kommer att bli en ny favorit hos mig. Det kommer att bli ett pass som jag återgår till, även när jag gjort mina trettio dagar. Så bra var det faktiskt. Eller så var jag bara så stel att vilket pass jag än gjort hade hjälpt 🙂

Idag var jag riktigt stel. Det kändes som om jag tagit flera steg bakåt i utvecklingen. Bara att böja sig dubbelvikt framåt var jobbigt. Det stramade i benen och var ingen bekväm position. Jag brukar inte ha problem med att hitta lugnet i den positionen, men nu var det nästan omöjligt. Benen skakade, svetten rann och jag frustade och pustade. Samtidigt var det ju skönt också och något jag verkligen behövde.

Som vanligt när jag yogar hemma, hade jag hjälpredor. Milli på bilden ovan var inte alls glad över att han inte fick någon uppmärksamhet och han ville vara med. Det är inte det lättaste att koncentrera sig på yogan när någon visar alla sina konster på en och samma gång.