Det blir långt och det blir flummigt om tidsmål inför maraton…

Jag har hintat om att jag har tidsmål inför Tallinn maraton, men jag har inte skrivit ut dem här. Nu är det bara 15 dagar kvar (hjälp!) och jag ska försöka formulera ner mina tankar om ämnet. Jag brukar har tre olika tidsmål, guld silver och brons, men maraton känns annorlunda. Det här är bara mitt andra maraton och själva genomförandet är en seger. Maraton är så långt och mycket kan hända under loppet. Även om formen finns där, kanske magen kraschar eller något annat oförutsägbart händer.

Den här gången känner jag mig mer förberedd. Jag vet vad som krävs, jag vet hur ont det kommer att göra mot slutet, men jag vet också hur värt det kommer att vara att korsa mållinjen. Oberoende av tiden. Jag känner mig starkare mentalt och jag vet att jag kommer att fixa det. Jag gjorde det förra året och då tvivlade jag också. Klart att jag kan göra det igen. Era hejarop och pepp hjälpte att öka självförtroendet. PUSS!

Mina senaste träningspass har gått bra, loppet gick bra och allting känns bra i kroppen. Jag känner mig redo, farten finns där, uthålligheten finns där och jag har flera bra träningsmånader bakom mig. Jag har kanske inte sprungit så långa långpass som jag önskade, det längsta blev 26 kilometer. I fjol hade jag sprungit 27,5 som längst, det är inte såå mycket längre. Den här gången har jag istället sprungit fler långa långpass. Förra året sprang jag 23 kilometer och 27,5 och några kring 18-20 kilometer. Nu har jag sprungit 21, 23, 25 och 26. Plus cykel och de under 18 kilometer förstås. Jag har mer mängd och kilometer i kroppen.

Men vad har jag då för tidsmål?

Som jag redan skrev är själva genomförandet av loppet en seger. Vi kan kalla det för mitt bronsmål. Mitt silvermål är snabbare än förra året. Då sprang jag på strax under 5:30 (5:29:43 för att vara exakt). Jag är jättedålig på att räkna ut snittfart, men det betyder ungefär 7:50 i tempo. Jag har använt mig av den här kalkylatorn. Jag trodde att det var 7:30 tempo och blev nu positivt överraskad när det visade sig vara 7:50. Då har jag ännu bättre förutsättningar än jag först trodde.

På en riktigt bra dag kan jag nå mitt guldmål på under fem timmar. Det betyder en snittfart på 7:07 enligt samma kalkylator och det ska inte vara omöjligt. Under mina långpass på den kuperade motionsslingan har tempot varit kring 7:40. Nu ska jag visserligen springa längre, men inte alls lika kuperat och tävlingssituationen borde göra att jag springer fortare än på träning.

Men kan jag springa i 7:30 tempo, vilket jag trodde att jag hade sprungit i förra året, ger det en sluttid på 5:16. En förbättring med nästan 15 minuter och något jag skulle vara väldigt nöjd över.

Fast sen igen, ett maraton är ett maraton och kommer jag bara i mål är det bra. Det är jättebra!