Jag har längtat efter att göra den första cykelturen, men samtidigt är det också väldigt kul att springa just nu. Plus att jag tycker om att gå med Charlie. Det finns så mycket kul att träna att det är svårt att få tiden att räcka till. Idag var vädret i alla fall alldeles för fint för att kunna avstå och det blev därför den första cykelturen.

Jag hade planerat att börja lugnt och försiktigt. En helt vanlig runda på ungefär tjugo kilometer. Vänja kroppen vid att cykla igen. Första gången är alltid värst. Benen är inte alls vana vid belastningen. Minsta lilla backe och jag får mjölksyra.

Den här gången tycker jag ändå att premiärturen gick förvånansvärt bra. Kanske all min cykling från förra året hjälpte. Jag tycker nämligen inte att jag blev lika slut som jag brukar. Det fanns ändå lite tryck i benen och farten var inte lika låg som den brukar vara första gången jag cyklar. Visst finns det ännu mycket att förbättra, men det var inte helt katastrof.

Det som däremot var katastrof var min klädsel. Jag hade klätt mig alldeles för varmt. Jag hade liksom laddat upp med både pannband och vantar, långärmad tröja och en tjockare jacka. I plus 17 grader och full sol. Jag var genomsvettig efter tio minuter. Jag plockade bort vantarna och pannbandet nästan genast. Lite mindre kläder hade nog räckt 🙂

Men oj vad jag har saknat att cykla! Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med träningen nu framöver eftersom jag återgår till jobbet imorgon. Nu kommer jag inte att ha tid att träna som jag vill längre, utan nu måste jag planera in träningspassen. Långpass löpning på ledig dag känns givet, men annars vet jag inte hur jag ska göra. För nu är jag ivrig på att cykla igen. Kanske det snart är så varmt att jag kan börja cykla till jobbet igen?