Det börjar kanske bli tjatigt det här, men jag njuter verkligen just nu. Både av vädret och av att springa. Så mycket att det blev fyra löppass den här veckan. Jag minns inte när jag senast skulle ha sprungit fyra löppass på en vecka. Evigheter sedan. Oftast blir det två och ibland kanske tre, men aldrig fyra.

Den här veckan har det blivit ett långpass, ett intervallpass och två helt vanliga lugna distansrundor. Precis som jag vill ha det och vad jag kommer att sträva efter nu kommande månader. Ifall jag vill springa maraton i september vet jag att det kommer att krävas mer löpning än två gånger i veckan. Då kommer jag åtminstone behöva springa tre pass per vecka och gärna fyra. Därför är jag glad över att kroppen har svarat bra på en ökad träningsmängd.

Nu har kanske inte mitt långpass varit såå långt ännu eller mina intervaller superhårda, men fyra pass är ändå fyra pass. Jag antar att kroppen kommer att kännas mer sliten sedan när långpasset blir upp mot 20 kilometer och intervallerna blir längre och tuffare, men sen borde jag istället vara mer tränad också, så det kanske jämnar ut sig.

Jag tycker i alla fall att det är skönt och kul att veta att jag kan. Kroppen håller och motivationen är hög. Jag ser framemot att springa mer intervaller och längre långpass. Nu är grunden gjord och nu kan jag börja öka. Så småningom kanske jag ska göra upp en plan för min maratonträning, men än så länge kan jag träna som jag vill. Men just nu är det så kul att jag snarare behöver bromsa mig än pusha.