Den korta versionen av Tallinn maraton 2022 kunde ni läsa redan tidigare. Om att det var jobbigt, men att jag kom i mål. Den längre versionen av loppet kommer här.

Tallinn maraton 2022 race report

Jag hade inte varit nervös innan, men direkt när jag hämtat ut nummerlappen kom nervositeten. Så nervös att jag hade svårt att äta kvällen innan. Det var mest att tvinga i mig mat, för jag visste att jag behövde äta och ladda upp. På morgonen åt jag vad jag tyckte var en bra frukost, tog två immodium och for till startplatsen.

Starten var klockan nio, vi startade från hotellet kanske kvart över åtta. Jag var stressad, jag var nervös, jag hade kallt. Besökte en bajamaja, värmde upp och for till startfållan. Jag startade i startgrupp B, av E tror jag. När jag anmälde mig tycker jag att jag skrev estimerad sluttid på 5:15, men jag undrar just. För jag stod nämligen väldigt långt fram i ledet, med typ 3:15 ballongerna. Alla swoshade förbi mig i starten och redan här tappade jag peppen lite.

Jag försökte hitta en egen rytm, hålla mig till mitt planerade tempo och inte tänka på att alla rusade förbi. Där for 4:00 ballongerna, där 4:30. Varför stod jag så långt fram, vad hade jag angett för sluttid riktigt?

Efter en stund hittade jag en bättre rytm, en bättre grupp att springa med. Jag hamnade med 5:00 ballongerna och tänkte perfekt. Dem hakar jag på. I början kändes allting lätt och jag hade en bra rytm, sen började problemen.

Det var så inte min dag. Förra gången jag sprang Tallinn maraton stämde allt, nu stämde inget. Jag hade problem med motivationen, det gjorde ont, magen krånglade, jag var typ hungrig, som i hungrig hungrig. Jag vågade inte ta så mycket sportdryck eftersom magen kändes orolig, vilket bara resulterade i en kurrande mage. Knäna gjorde ont. Jag inbillade mig att jag hade skoskav. Vid 21 kilometer skickade jag meddelande åt Sam hur jobbigt det är. Då gick jag redan.

Jag funderade på att bryta första gången redan vid 10 kilometer, men jag vet inte hur man bryter. Säger man bara till någon funktionär som står vid gatan? Sen måste jag ju oberoende ta mig tillbaka till starten och hotellet. Och det var inte så att jag hade en orsak till att bryta. Såå ont gjorde det inte, jag hade inte stukat foten eller liknande. Det var bara jag som hade en dålig dag och inte ”orkade”. Då kan jag inte bryta och ta en taxi heller. Så jag fortsatte. Förstås.

Jag hade bestämt mig innan att jag inte får lägga på musiken före 25 kilometer. Det skulle vara min belöning för att jag tagit mig så långt. Under loppet förhandlade jag det till 21 kilometer och vid 18 tyckte jag close enough. Nu får jag lägga på musiken.

Det hjälpte och från kanske kilometer 22 till 30 gick det bättre igen. Jag kunde springa och kunde glömma mina problem. Snart 30, sen kan du börja räkna ner tänkte jag. Kilometer 31, inte mycket kvar nu. Redan kilometer 34, nu är det bara som ett vanligt distanspass kvar. Kämpa nu. Spring.

Jag sprang och gick om vartannat. Jag kunde liksom inte motivera mig till att springa, till att kämpa. När jag senast sprang maraton, då flög jag fram mot slutet. Jag hade så mycket att ge, så mycket energi och tryck i benen. Nu gjorde allt bara ont och huvudet var inte med mig. Jag räknade bara ner. Tar det aldrig slut? När 40 kilometers markeringen kom, grät jag nästan. Vid 41 tänkte jag bara, gå inte, gå inte, gå inte. Spring den sista biten.

Det fanns ingen slutspurt att tala om, men i mål kom jag. Sluttiden blev 5:19:59. Det är jag nöjd över. Det är inte ens långt ifrån mitt silvermål. Jag är ändå nästan förvånad över hur bra tid jag hade, hur nära silvermålet jag kom, med tanke på känslan under loppet. Det visar ändå att jag var i form, det var bara en dålig dag mentalt. För när jag väl sprang höll jag mitt planerade tempo för under 5 timmar. Jag bara gick för mycket mellan varven 🙂

Tallinn maraton 2022 var kanske inte mitt bästa lopp, men jag är ändå stolt över min prestation. Det var en kämpa seger. Jag avbröt inte, jag kom i mål och tiden var ändå bra med tanke på hur jobbigt jag tyckte det var. Nästa år. Revansch. För om jag vill springa fler maraton? Klart det.