Jag springer nästan aldrig efter jobbet. Inte på vintern i alla fall när det är mörkt ute. Idag kunde jag sluta tidigare än planerat, det var fortfarande ljust och sol ute. Klart jag vill springa då. Vem vill inte det?

På sommaren är det förstås skilt. Då är det ljust ute hela tiden, då springer jag när jag vill. Nu springer jag när jag är ledig och det är fint väder. Nu tränar jag ju inte för något specifikt löparmål, utan fokus är på styrketräningen. Bygga upp en stark kropp, för att sedan i vår och sommar kunna springa mer. Långt och mycket. Göra upp en maratonplan och satsa på det. Då kan jag inte välja mina pass, eller när jag ska träna. Då gäller det bara att göra. Efter jobbet, före jobbet, i regn och i blåst. Nu har jag mera lyxen av att vara finväderslöpare och springa på lust och känsla.

Idag var känslan riktigt bra. Säkert för att det var ljust och sol. Jag påverkas så av vädret. Sommar, sol och värme betyder en mycket gladare Heidi. Vinter, regn och slask, inte lika glad. Nu känns det i alla fall som om det går åt rätt håll. Att våren är på kommande. Jag vet att jag i mitten av mars kommer att vara irriterad för att det fortfarande inte heller är vår och att snöar för n:te gången. Men då är det åtminstone ljusare ute.

Idag blev det en bra start på veckan. Nästan sju kilometer löpning i solsken. I vanliga skor och med alldeles för mycket kläder. När ska jag lära mig hur jag ska klä mig?