Kroppen känns pigg och fräsch efter mitt senaste långpass. Jag är nästan förvånad över hur pigga mina ben är efter 18 kilometer löpning. Fast jag var ju i och för sig pigg också under passet. Det kändes varken då eller nu efteråt att jag sprungit 18 kilometer. Det vill säga i benen. Däremot har jag en massa underliga sår på kroppen.

Jag har världens köttsår under bröstet där sportbh:n sitter. Det svider och är rött. Jag vet att min sportbh skaver, så jag hade smort in mig med massor med vaselin. Massor. Samma sak insida lår. Jag har skavsår som svider. Där hade jag inte smort in mig, för jag har aldrig tidigare fått sår där. Jag har sprungit i de shortsen tusen gånger. Även längre sträckor och i varmare väder.

På tisdagen hade jag mitt midjebälte med mig. Jag har även haft det tusen gånger tidigare, sprungit längre sträckor med mer ”packning”. Igår hade jag bara telefonen och dexrosol. Ryggen är sjuk, som om jag skulle ha ett blåmärke där. Förstår ej.

Det sägs ju att man inte ska testa på ny utrusning inför lopp och det förstår jag. Men det här var inte ny utrustning. Jag har sprungit i samma shorts, samma midjebälte och samma telefon hur många gånger som helst. Vad hände? Varför har jag en massa sår överallt?

Kroppen är i alla fall pigg och det här är inget som kommer att hindra mig från löpningen. Det är bara irriterande och jag vet inte vad jag ska göra åt saken i framtiden. Mer vaselin? Inte springa med den kombinationen av shorts, midjebälte, telefon?