Det är sällan jag springer två dagar i rad, men ibland har jag inget val. Det blev ett löppass igår och ett idag. Två ganska likadana pass. Ungefär sju kilometer igår och fem idag. För tillfället springer jag på känsla och för att samla kilometer till mitt årsmål. Planen är att springa ett längre pass på fredagen för då är jag ledig. Dessutom tänkte jag kanske ännu springa på söndagen efter jobbet. Det beror lite på hur jag känner mig. Ifall jag är sliten av veckans övriga träning eller för trött efter jobbet.

Jag tycker ändå att tre löppass i veckan är ganska mycket just nu. Eller mycket och mycket, men jag behöver inte pressa in mer. Det räcker med att ”bara” springa tre gånger i veckan. Den här veckan blir det dessutom äntligen comeback i gymmet och simhallen och det kan hända att jag blir sliten av det. Träningsvärk och trött i kroppen. Därför tänkte jag att det är bäst att jag springer nu. När jag har tid och lust, även om det betyder att jag är tvungen att springa två dagar i rad.

Jag tycker inte att det kändes i kroppen att jag sprang igår. Pigga ben och bra flås även på dagens löppass. Jag tror att mycket beror på att jag sprang korta pass båda dagarna. Lugnt och kort distans. Det är klart att det hade känts annorlunda om jag sprungit långt igår och idag skulle ha sprungit intervaller.

Jag tror att det är så här jag är tvungen att göra ifall jag vill nå mitt årsmål. Springa när jag har möjlighet, även om det blir flera dagar i rad. Det är enklare att springa fem kilometer tre dagar i rad, än att springa femton kilometer på ett pass. Alla rundor räknas, även de korta.